Accéder au contenu principal

Ayibobo bravo pou Paulette NARDAL ak sè li yo !


Nan edisyon 2026, festival NÈGÈS VANYAN ak MAKAY'ART kontinye mete limyè sou sè NARDAL yo nan Strasbourg ( LAFRANS ).

 

Prezantasyon trileng

 (HT)

(FR) Dans leur appartement de Clamart, les sœurs NARDAL accueillent étudiants et artistes venus débattre. Elles inspirent la Négritude, lancent en 1931 La Revue du monde noir, traduisent les auteurs de Harlem et organisent des salons où les idées voyagent et donnent confiance.

(ENG) 



Gaye gaye : jwèt ak pyès deparman

Google le 12/10/2021



CLAMART Cartoon

 


CLAMART - Relive (Canva)




Paulette NARDAL

 


Lycée Paulette NARDAL



Jane, Paulette, Cécile, Alice, Émilie & Lucy

Fonds Christiane EDA PIERRE

1970's



 An n chante pou sè NARDAL yo ! 

(Suno) 

 

Commentaires

Posts les plus consultés de ce blog

Lòd nan pwovèb ak tim tim !

 Onè ! Respè ! Vini mete yon ti lòd nan pwovèb sa yo !  👉🏾 pase souri a pou jwen n yon solisyon. 👉🏾 PA KWOKE MAKOUT OU KOTE MEN OU PA KA ALE . (FR) Fixe-toi des objectifs ambitieux mais réalisables 👉🏾 BÈL FANM PA VLE DI BON MENNAJ. (FR) Les apparences sont parfois trompeuses 👉🏾 PITIT TIG SE TIG . (FR) Tel père tel fils 👉🏾 LAJAN AL KAY LAJAN . (FR) L'argent appelle l'argent 👉🏾 LAJAN NAN PÒCH PA FÈ PITIT . (FR)Il faut dépenser pour gagner 👉🏾 MEN ANPIL CHAY PA LOU . (FR) L'union fait la force (*)cette devise est rappelée sur le drapeau Haïtien 👉🏾 RAYI CHEN MEN DI DAN L BLAN . (FR) Prendre le temps de reconnaître les qualités malgré les défauts 👉🏾 BANNANN Fun fact : originellement elle contient des graines 👉🏾 MANBA (ENG) Peanut butter / (FR) Beurre de cacahuète/ (NL) Pinda Kaas 👉🏾 MAYI Fun fact : en Italie, cet ingrédient sert à préparer la p...

Koulye a

Koulye a Aswè a An nou mache ti pa ti pa An nou chita An nou kabicha Kouly ea An nou voye alsiyis jis nan fè nwa Tim tim ! Ouvè wa, fenme wa ! Nou fè lasisin Ak ti Wa a ! Lannuit sa a An nou bwè bon tafya Ren pou ren nan chak djòl ki la. Sa bèl lè rive ti moman sa a : Li komanse ti istwa a.

Ti moun siz an

Ti moun siz an Li gen fyèl Kè l kontan : l ap souri. Li pale ak gran moun, Li pale ak ti moun, Li konprann sa l ap di, Men sonje : Se jwe l ap jwe ! Li defye yo : kè l kontan ! Tankou tout ti moun siz an Li griyen dan Jèn, vye : Ansanm yo jwe, Ansanm yo pataje. Montre l yon kabòs, L ap reponn kakao. Montre vetivè, Li reponn : vetivè, Se yon plant ki pwoteje latè. Siz an l fèk fete Ayiti, li renmen l Li fyè, paske l konnen l Tankou yon ti moun siz An, ki soti Ayiti Men se lòt bò li grandi ! Gran moun, nou tout sezi ! Li rele Manman, Li rele Papa Ansanm Pou nou vini chita. Li di : pa enkyete w, Bagay sa ap enterese w. Voye « Tim tim ! » L ap reponn : « Bwa sèk ! » Se siz an li genyen : Pa manke l dega Oswa Se li menm k ap rakonte istwa a ! Li konnen Ti Pyè, Li konnen vetivè. Pase isit, l ap pase la. Pye mouye : li konnen pou ki sa. Li fyè : kè l kontan ! Li renmen paske l konnen Se yon konfimasyon Kreyòl se djondjon : Li leve kote l vle ! An nou pale kreyòl t...

Fred Edson LAFORTUNE : An n al Lazil

(extrait) Texte intégral disponible aux éditions Trilingual Press via www.tanbou.com